Nu tänker jag att ta tillfället i akt att skriva mkt , när jag ändå har tiden haha.

På den sista tiden har allt bara blivit helt fel, jag vet inte heller vad jag ska göra för att det inte ska bli fel..  Jag trodde att det skulle bli som en nystart att börja på gymnasiet, men allt jag vill just nu är att sluta skiten, ta studenten eller ta typ ett sabbatsår. Frågan är om det är normalt att känna såhär? SVAR NEJ!!! Det ska fan inte kännas såhär, det sk vara kul att gå på gymnasiet, det ska vara kul att lära känna nya människor.. jag tror att en utav anledningarna till att jag känner så här är att det är så mkt skit snack överallt och att det finns folk som är ganska så otrevliga ibland! Jag tänker inte nämna några namn men de som känner sig träffade kan ju försöka tänka sig för. Att ta ut ilska, irritation, trötthet, PMShet på andra kan man INTE göra och det är inte rätta att göra det. visst man kan säga i efterhand att man skojade men det är bara en dålig ursäkt!! och grejen är den att det är bara jag som får ta emot massa skit, är jag som en soptunna eller? men visst fine, men sptunnor kan ju också rinna över.......... FyFan vad ska man göra? JAG ORKAR INTE! jag kommer seriöst att börja dampa snart, sker det inte en ändring så ja då vet ni vad ni kan vänta er! Men nu har jag bestämt mig att från och med nu så ska jag bli pluggis, dels för att jag fick reda på idag att det krävs 18,5 för att komma in på jurist och för att jag ska ha något annat att tänka på. Det känns som att det inte vore en sån dum ideé att åka till usa i ett år.. men det är typ försent. tvåan kommer iallafall suga varken Josse eller Andrea kommer att vara där då.. jag kommer fan att bli jätte ledsen när ni åker flickor!! Andrea du får skaffa stamkort på SJ så att du kan åka till örebro/kumla på helgerna! Och Josse dig kommer jag sakna skrutt mkt!!! Aja nu ska jag hoppa in i the shower.

P.S tack Andrea för att du spelade denna låt för mig! :)

här kommer lite av den

The veronicas - In Another Life

I have known you my whole life
When you were ten, you said you'd make me your wife
Eight years later you won me over
Just as I took the world on my shoulders

I got used to living without you
Endless phone calls and dreaming about you
Always said that you were my man to be
But I guess I was in love with your memory

You know I love you, I really do
But I can't fight anymore for you
And I don't know, maybe we'll be together again
Sometime, in another life
In another life